Nya studier har visat att alkohol tillfälligt kan minska dystoniska symtom hos vissa individer. Denna lindring uppstår på grund av alkoholens effekt på hjärnan, särskilt hur den påverkar lillhjärnan, en region i hjärnan som ansvarar för motorisk kontroll. Men även om alkohol ger kortsiktig lindring för vissa, kan regelbunden konsumtion skapa fler problem än den löser.
För vissa dystonipatienter fungerar alkohol som en tillfällig "lösning", som ger en kort andningspaus från ofrivilliga muskelrörelser. Tyvärr utvecklar kroppen snabbt tolerans och många patienter använder alkohol i allt större utsträckning för att hantera sina symtom. Detta skapar en farlig cykel där individer kan bli beroende av alkohol för att hantera sitt tillstånd. Med tiden kan detta beroende leda till att man utvecklar ett alkoholmissbruk.
Alkoholens effekter är dock mer komplexa. Även om ett måttligt alkoholintag under måltiderna kanske inte har några skadliga effekter, kan regelbunden alkoholkonsumtion förvärra symtomen på lång sikt. Ett viktigt problem är alkoholens inverkan på insulinregleringen. Alkoholkonsumtion kan orsaka fluktuationer i blodsockernivån, vilket kan leda till hyperglykemi eller hypoglykemi, som i sin tur kan utlösa eller förvärra dystoniska symtom. Dessutom kan alkoholbruk påverka insulinresistensen och leda till oregelbundna fluktuationer som är skadliga för hjärnans funktion, särskilt hos patienter som redan kämpar med neuroinflammation och oxidativ stress.
Sambandet mellan alkohol och neuroinflammation
Forskning har visat att alkohol kan bidra till ökad neuroinflammation, vilket är en viktig faktor för utveckling och progression av rörelsestörningar som dystoni (Gränser inom cellulär neurovetenskap). Neuroinflammation kan orsaka störningar i hjärnans signalvägar som påverkar den motoriska kontrollen, vilket kan leda till förvärrade symtom.
En nyligen publicerad artikel i Tremor Journal (2023) belyser hur alkoholkonsumtion kan förvärra rörelsestörningar. Man konstaterar att även om alkohol kan ge tillfällig symtomlindring kan dess långsiktiga effekter förvärra det underliggande tillståndet genom att utlösa neuroinflammation, vilket är särskilt problematiskt för personer som redan lever med dystoni. Du kan utforska hela artikeln här.
Alkohol och insulinreglering
Som tidigare nämnts kan alkohol störa insulinregleringen. Rforskning tyder på att insulinresistens bidrar till neurodegeneration genom mekanismer som neuroinflammation och oxidativ stress Cellpress . När insulinnivåerna fluktuerar kan det leda till metaboliska störningar som påverkar hjärnan och nervsystemet negativt. Insulindysreglering har visat sig öka neuroinflammationen, vilket kan försämra den motoriska kontrollen och den kognitiva funktionen. När det gäller dystoni, där rörelsestörningar redan förekommer, kan insulinfluktuationer förvärra symtomen och potentiellt minska behandlingarnas effektivitet.
Studier visar att insulinresistens och hyperglykemi är kopplade till försämrad neurodegeneration och motoriska funktionsnedsättningar. Alkoholkonsumtion kan orsaka korta insulintoppar som följs av nedgångar, vilket förvärrar instabiliteten i kroppens glukosreglering, vilket kan påverka dystonipatienter avsevärt. Dessutom kan dessa svängningar i blodsockret leda till förändringar i hjärnan, särskilt i områden som är involverade i motorisk kontroll, vilket ytterligare komplicerar hanteringen av sjukdomen.
Alkoholanvändning för att hantera ångest, sorg och andra psykologiska problem hos dystonipatienter
För många personer som lever med dystoni kan den psykologiska påfrestningen av att hantera ett kroniskt tillstånd leda till känslor av ångest, sorg och depression. I ett försök att hantera detta kan vissa vända sig till alkohol, eftersom det tillfälligt kan ge en känsla av lättnad eller flykt. Även om alkohol kan minska ångestkänslor på kort sikt kan dess långsiktiga effekter - såsom beroende och förvärrade symtom - förvärra de känslomässiga och fysiska utmaningar som dystonipatienter redan står inför. Det är viktigt att försöka hitta alternativa sätt att hantera ångesten, t.ex. genom terapi och stödgrupper, tillsammans med en balanserad kostplan för att bättre kunna hantera det känslomässiga välbefinnandet.
Praktiska rekommendationer
Även om tillfällig, måttlig alkoholkonsumtion kanske inte utgör någon omedelbar fara för personer med dystoni, är det viktigt att känna till risken för negativa effekter över tid. För patienter som ofta använder alkohol för att lindra sina symtom är det viktigt att utvärdera denna vana med hjälp av sjukvårdspersonal.
I min Program för återhämtning av dystonifokuserar vi på en omfattande, balanserad strategi för kost och livsstil, inklusive medvetna kostval som kan bidra till att reglera insulinet och undvika blodsockersvängningar. Detta Näringslärasom skapats i samarbete med nutritionisten Bonnie James, ger praktiska tips, recept och personliga kostplaner för att stödja dem som hanterar dystoni.
Slutsats
Alkohol kan ge tillfällig lindring för vissa personer som lider av dystoni, men de långsiktiga effekterna på nervsystemet, insulinregleringen och den allmänna hälsan kan vara skadliga. För att effektivt hantera dystoni är det viktigt att upprätthålla en balanserad livsstil och fokusera på åtgärder som en allsidig kost och ordentlig sömn.
Om du kämpar med hur du ska hantera dina dystonisymtom kan du överväga att gå med i vår Klass i näringslära i Dystonia Recovery Program, där vi ger expertråd och praktiska strategier för att hjälpa dig att optimera din hälsa och ditt välbefinnande.
Börja din återhämtningsresa idag
Gå med i det kompletta återhämtningsprogrammet online för dystonipatienter.
Ansvarsfriskrivning
Denna blogg är endast avsedd för informationsändamål. Den utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör med din vårdgivare innan du gör några ändringar i din kost, livsstil eller medicinering.