Nya studier har visat på det komplexa samspelet mellan fysiologisk och neurologisk hälsa och att det vi äter - och hur våra kroppar reagerar på det - kan ha en betydande inverkan på hjärnans funktion. Efter att i mer än 30 år ha arbetat med personer som drabbats av dystoni har jag observerat hur fluktuationer i blodsocker och stresshormoner som kortisol ofta korrelerar med symtomens intensitet och variabilitet. I den här artikeln undersöker jag sambandet mellan insulin, kortisol, och dietoch hur de kan påverka dystoni.
Insulinfluktuationer och hjärnan
Insulin är främst känt för att reglera blodsockernivåerna, men det spelar också en viktig roll i hjärnan. Insulinreceptorer är vitt spridda i det centrala nervsystemet och spelar en avgörande roll för att reglera synaptisk aktivitet och neurotransmission, vilket visas i både grundläggande och nyare forskning. När insulinsignaleringen försämras, vilket den gör vid insulinresistens eller hyperglykemi, kan detta störa den neurala kommunikationen och potentiellt förvärra de motoriska symtomen.
När det gäller dystoni rapporterar många patienter att symtomen fluktuerar beroende på energinivåer, blodsockertoppar och kostmönster. Försämrad insulinsignalering bidrar till neuroinflammation och oxidativ stress - två faktorer som kan förvärra rörelsestörningar, vilket diskuteras i ny forskning.
Kortisol, stress och symptomuttryck
Kortisol, kroppens primära stresshormon, har ett stort inflytande på blodsockerregleringen, immunförsvaret och den neurologiska balansen. Kronisk stress och förhöjda kortisolnivåer kan öka insulinresistensen, destabilisera glukosnivåerna och bidra till systemisk inflammation. För många personer med dystoni leder förhöjd stress ofta till en ökning av symtomen, särskilt muskelspänningar och spasmer.
Forskning har visat att stressinducerade förändringar i kortisol också kan förändra kommunikationen mellan tarm och hjärna och påverka signalsubstansvägar som serotonin och dopamin, som spelar avgörande roller för humör, rörelse och autonom reglering (källa).
Hyperglykemi och hjärnans mikrocirkulation
En av de viktigaste - och ofta förbisedda - följderna av kroniskt högt blodsocker (hyperglykemi) är dess effekt på mikrocirkulationen i hjärnan. Hyperglykemi skadar de små blodkärl som förser hjärnvävnaden med syre och näringsämnen. Över tid kan detta leda till:
-
Minskat syreflöde till viktiga områden som är involverade i motorisk kontroll
-
Försämrad synaptisk effektivitet och neural kommunikation
-
Ökad neuroinflammation och oxidativ stress
Dessa kärlförändringar kan förvärra dystonisymtomen genom att försämra hjärnans förmåga att reglera och koordinera rörelser på ett effektivt sätt. Faktum är att Studier har visat att även måttlig hyperglykemi kan minska den cerebrala perfusionen och förändra strukturen hos vit och grå substans i regioner som är kopplade till motorisk planering, vilket framgår av ny forskning
Dysreglering av immunförsvaret och inflammation
Högt blodsocker påverkar också immunförsvaret och främjar en proinflammatoriskt tillstånd i kroppen. Denna inflammation kan passera blod-hjärnbarriären och bidra till irritation i det centrala nervsystemet, vilket ytterligare kan förvärra de neurologiska symtomen hos patienter med dystoni. Systemisk inflammation har kopplats till ökad muskelreaktivitet och störd signalering av neurotransmittorer, som båda är viktiga kännetecken för dystonisk aktivitet.
Kost som en viktig modulator
En kost med mycket socker och raffinerade kolhydrater är en av de främsta orsakerna till både hyperglykemi och systemisk inflammation. För personer med dystoni kan sådana dieter öka frekvensen eller intensiteten av symtomen. Å andra sidan kan en mer balanserad kosthållning - med fokus på fibrer, hälsosamma fetter, magra proteiner och komplexa kolhydrater - bidra till att stabilisera blodsockret och stödja balansen mellan signalsubstanserna.
Forskningen pågår fortfarande, men dessa observationer understryker vikten av att näringsstrategier som en praktisk, modifierbar faktor i hanteringen av dystonisymtom. Att undvika blodsockertoppar genom regelbundna måltider, lågglykemiska livsmedel och vätskeintag kan ge patienterna verkliga fördelar.
Delta i vår näringskurs för Dystoni
För att stödja våra patienter ytterligare har vi utvecklat en särskild Näringslärainom Program för återhämtning av dystoni. Kursen har tagits fram i samarbete med apotekaren och nutritionisten Bonnie James och tar upp de unika utmaningar som personer med dystoni ställs inför när det gäller kost och matsmältning. Vi tillhandahåller praktiska verktyg, tips och recept utformad för att hjälpa till att reglera blodsockret, hantera inflammation och stödja neurologisk stabilitet.
Börja din återhämtningsresa idag
Gå med i det kompletta återhämtningsprogrammet online för dystonipatienter.
Ansvarsfriskrivning
Denna artikel är endast avsedd för informationsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör alltid med din läkare innan du gör ändringar i din behandling eller diet. Resultaten kan variera beroende på individuell hälsostatus och historia.