Som kliniker och forskare som är djupt engagerad i komplexiteten i dystoni och neuroplasticitet har jag ofta fått frågor om kostens roll - i synnerhet fasta - i hanteringen av detta tillstånd. Intermittent fasta har blivit ett populärt verktyg inom neurologisk friskvård och har visat sig vara fördelaktigt i vissa sammanhang. Men när det gäller dystoni är bilden långt ifrån enkel.
Låt mig dela med mig av mitt perspektiv och mina slutsatser, som bygger på både vetenskapliga bevis och många års nära samarbete med patienter som lider av dystoni.
Fasta och neurologisk hälsa: Vad vi vet
Intermittent fasta (IF), som innebär cykler av ätande och avhållsamhet från mat, har visat sig ha fördelar vid flera neurologiska tillstånd. Det är känt att:
-
Främja neuroplasticitet - Fasta aktiverar molekylära vägar som är förknippade med hjärnans motståndskraft och kognitiva funktion. Dessa inkluderar produktionen av hjärnderiverad neurotrofisk faktor (BDNF), som stöder neuronal reparation och inlärning.
Studielänk → PubMed -
Förbättra metabolisk effektivitet - Under fastan övergår kroppen från att använda glukos till ketonkroppar som primär energikälla. Detta metaboliska skifte förbättrar mitokondriernas funktion och minskar oxidativa skador i nervcellerna.
Studielänk → PubMed -
Lägre inflammation - IF har kopplats till minskad systemisk inflammation och oxidativ stress, som båda är inblandade i utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar.
Studielänk → PubMed
Dessa effekter är lovande, men dystoni innebär ett unikt metaboliskt landskap som vi måste ta hänsyn till.
Problemet med fasta vid dystoni
Under årens lopp har jag observerat att fasta kan framkalla eller förstärka dystonisymtom hos många av mina patienter. Orsaken ligger i hur fasta påverkar två viktiga hormoner: insulin och kortisol.
Insulinfluktuationer som utlösande faktor
Efter en fastedag, särskilt om den är långvarig, kan kroppens insulinsvar bli överdrivet när maten återintroduceras. Denna plötsliga insulinökning kan destabilisera neuronala avfyrningsmönster-särskilt i redan sårbara motoriska kretsar, vilket leder till mer reaktiva och oregelbundna muskelsammandragningar vid dystoni.
Många av mina patienter har rapporterat en markant ökning av ofrivilliga rörelser eller fullständiga dystoniska kriser efter uteblivna måltider eller långvarig fasta. Dessa upplevelser är konsekventa och kliniskt signifikanta, och tills ytterligare forskning har genomförts anser jag inte att fasta bör rekommenderas till patienter utan ordentlig medicinsk uppföljning.
Sambandet mellan insulin och kortisol
Det finns en tät biokemisk dans mellan insulin och kortisolvårt primära stresshormon. När insulinet stiger - särskilt efter långvarig fasta - kan det följas av ett kortisolsvar för att stabilisera blodsockret.
Vad är problemet? Förhöjda kortisolnivåer är kända för att försämra den motoriska cortexens plasticitet och öka stressreaktiviteten i nervsystemet - två viktiga problem för personer med dystoni.
"Kortisol kan minska kortikal excitabilitet och neuroplasticitet, vilket stör terapeutiska strategier för rörelsestörningar."
Studielänk → PMC
Ytterligare forskning har också visat att personer med dystoni ofta har en ökad känslighet för stressrelaterade hormonella förändringar, vilket kan utlösa eller förstärka symtomen.
Studielänk → PubMed
Regelbundna måltider över fastande: Min rekommendation
Med tanke på vad vi vet - och ännu viktigare, vad vi observerar kliniskt - är jag starkt rekommenderar strukturerade, regelbundna måltider för personer med dystoni.
Äta på regelbundna tider:
-
Minimerar insulinvariabiliteten
-
Stabiliserar kortisolnivåerna
-
Minskar sannolikheten för att utlösa dystoniska episoder
-
Hjälper till att reglera kroppens inre klocka, som spelar en roll för neuromuskulär stabilitet
Om vi kan skapa en miljö med metabolisk stabilitet är nervsystemet mycket bättre rustat att reglera motoriken och reagera på terapeutiska ingrepp.
Slutliga tankar
Fasta kan ha ett terapeutiskt värde för vissa neurologiska tillstånd, men när det gäller dystoni medför det risker som ofta uppväger de potentiella fördelarna. Jag uppmuntrar patienterna att lyssna på sin kropp, ha ett nära samarbete med sin vårdgivare och överväga stabilitet - inte begränsning-som grunden för deras kosthållning.
Låt oss fokusera på att stärka nervsystemet med konsekvens, näring och rytm - ungefär som musik för hjärnan.
Börja din återhämtningsresa idag
Gå med i det kompletta återhämtningsprogrammet online för dystonipatienter.
Ansvarsfriskrivning
Det här blogginlägget är endast avsett som information och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör med din läkare eller en kvalificerad vårdgivare innan du gör några ändringar i din kost eller behandlingsplan, särskilt om du lever med dystoni eller något annat neurologiskt tillstånd.